Kriser hör till livet.
Sök hjälp i kriser.
Det är styrka.

 

Det här receptet handlar om förhållningssättet till livets olika kriser. En kris handlar om att man hamnar in i en situation då ens erfarenheter och kunskaper inte räcker till för att bearbeta det svåra. Det händer då man ställs inför plötsliga och oväntade händelser som t.ex. en olycka, en förlust av en närstående, att bli arbetslös eller att bli utsatt för våld. Men det kan också handla om en tid då livet behöver ta ny vändning och det gäller att fatta avgörande beslut. Det kan t.ex. handla om att flytta hemifrån, börja studera, flytta ihop med sin älskade, få barn eller bli pensionerad.

 

Sedan gammalt har det funnits ett vanligt synsätt på hurudan en typisk finländare är. En finländsk man eller kvinna ses som stark och tystlåten, som en som har den oöversättliga egenskapen ”sisu”. Styrka i finländsk bemärkelse ses som en medfödd egenskap, som man antingen har eller inte har. Till bilden av finländarna, både som individer och som nation, hör synen på att ”vi” är sådana som med sisu och hårt arbete har klarat av att bygga upp landet på nytt efter de hårda krigsåren. Vi har, enligt denna nationella självbild, lyckats alldeles själva, utan hjälp utifrån. Därför ska vi fortsättningsvis bara sköta våra egna affärer och på sin höjd ge råd åt andra som är svagare än vi.

Den här bilden av den typiska finländaren och det tappra och hederliga lilla landet är både förenklad och på många punkter osann. ”Vi” klarade oss inte genom de svåra åren utan hjälp. Ser man på Finlands närhistoria träder också en annan bild fram. Finland tog faktiskt emot hjälp utifrån genom hjälpförsändelser och nödlån. Ett stort antal finländare sökte sig en bättre tillvaro utomlands.

 

Uppfattningen om att styrka är en medfödd egenskap har fått nya dimensioner av den västerländska, främst amerikanska synen på framgång. Vem som helst kan lyckas, det gäller bara att arbeta tillräckligt hårt. Den som misslyckas är helt enkelt inte tillräckligt stark, misslyckandet är ens eget fel.

Forskning om återhämtning efter kriser stöder inte bilden av att den ensamme är stark. Det gör inte heller alla deras livserfarenheter som har sökt och fått hjälp i en svår tid av livet. I stället för att tala om styrka när det handlar om bearbetning av en traumatisk händelse har allt fler börjat använda begreppet resiliens. Det betyder återhämtningsförmåga, erfarenheten av att ha utvecklats genom krisen och att uppleva sig ha blivit stärkt genom svårigheterna. Begreppet resiliens används för att synliggöra sammanhang och samspel. Att fokusera på resiliens hellre än på styrka lyfter fram omgivningens, familjens och vännernas betydelse för återhämtningen.

Ensam och självtillräcklig är inte stark, särskilt inte i längden. För tillfället frodas idéerna om de starka individerna som lyckas, och om det tappra och självtillräckliga folket som inte behöver bry sig om omvärlden, men de här idéerna är skadliga och kortsiktiga. Det är styrka att söka hjälp när ens egna resurser inte räcker till. Kriser är inte bara negativa och skadliga, de ger också möjligheter till nytänkande, förändring och mognad.

 

Ann-Sofi Storbacka

Familjerådgivare